Torka aldrig tårar utan handskar .... fast det har jag gjort

Nu har jag sett alla tre avsnitten av Torka aldrig tårar utan handskar Skriven av Jonas Gardell
Vilken helt fantastisk serie ,,, Jag ska köpa boken men jag ska vänta ett tag med att läsa den ,, måste smälta serien först ,,, Jag vill tacka Jonas Gardell att han vågar !!! Bilderna lånad från Google

Det sista som sker i serien är att dom kommer in i rymddräkter och lägger en man som dött i hiv i en svart plastsäck och tejpar igen säcken och märker den med smitta

Jag kommer ihåg när jag jobbade extra som uska på infektionskliniken nån gång på slutet av 80talet och vi hade en aidssjuk kille där,, jag var ju bara drygt 20 och kommer aldrig att glömma den killen ,, han var i ca 30års åldern Jag vet inte hur han smittats och det bryr jag mig inte om varken då eller nu ,, Han hade en flickvän eller om det var fru som satt och grät i en stol ,,, Jag och en äldre kvinna som var sjukvårdsbiträde var inne och gjorde omvårdnad i dessa vita rymddräkter.Han var döende och hade inte många timmar kvar Jag hade tunna gummihandskar i dubbla lager. Min arbetskamrat var ingen roligt typ ,, hon pratade högt över huvudet på mannen och ja,,, pratade skit om honom och ifrågasatte hur tjejen kunde sitta där och sörja en bög ...
Det var så jävla kränkande !!! Och jag var för ung, feg och oerfaren att våga säga nått-

Jag smekte hans kind ,, han var vaken men väldigt medtagen ,,, Och de ögonen .......Jag vet inte och kommer aldrig få veta men jag tror att han var glad . Glad att nån tog i honom,,, som gjorde det med värdighet för det gjorde jag ,,, En stund senare bestämdes det att han skulle få extravak till han dog ,,, Dom skulle ringa in en personal som skulle sitta där ,, men ingen ville sitta där ,, Jag sa att jag kan sitta där om ni tar in någon som går för mig på avdelningen ,,, Tjejen satt mest tyst i sin fotölj Stirrade stundvis på honom och stundvis grät hon ,,, Undrar vad hon tänkte ... egentligen !!!!

Undrar hur det gick för henne sen????

Jag satt i min vita rymddräkt och dubbla handskar,,,, När jag tog hans magra såriga hand kände jag att han höll min hand ,, Jag satt mig på sängkanten och pratade om allt och inget ,, att jag hade separerat, att jag köpt en lägenhet att jag stod på egna ben för första gången på flera år ,,, Jag pratade om vad som stod i tidningen ,,,Ja väder och vind allt och ingenting....

Jag satt så nära ,, vi visste inte hur det smittade mer än att homosexuella män och de som fått blodtransfusioner fick det ,,, Farsot och pest kallades den ,,,

Jag tycker inte om att använda handskar mer än när jag byter blöjor etc ,,,,
Bara sådär tog jag av mig handskarna och smekte hans kind och sa att han inte skulle vara rädd och inget kunde vara värre än vad han genomled just då... och att det var ok att lämna alla och bara tänka på sig själv ,,, Han var fortfarande vaken ,, för det mesta blir ju svårt sjuka moribund ,, bortkopplad lixom men han var med även om han inte orkade svara när jag pratade med honom ,, fast det var väl mest en monolog :/

Han nickade lite och slutade andas .......

Jag väntade en stund innan jag tog fram stetoskopet och lyssnade ... lyssnade efter inget .
Tjejen blev helt hysterisk och började skrika ,,, Jag tog tag i henne och satte ner henne i fotöljen ,,, Jag pratade en stund med henne och jag tog på mig handskar igen och tog fram dubbla gula rockar och handskar och hjälpte henne på med det . Jag hämtade rena lakan, skjorta och vatten i en skål,,, Vi hjälptes åt att tvätta honom klä på honom en ren skjorta binda upp hakan ,, ja man gjorde ju så  då och la en rulle under hakan. La en blomma på bröstet och draperade ett lakan över honom ,,

Sen kastade vi hennes gula rockar i tvättkorgen och hon gick ut och satt sig ,,det är egna in/utgångar från varje rum på infektion och jag lovade att komma ut till henne

Jag ringde på sköterskan som kom och konstaterade att han dött och ansåg att det var onödigt att jag svept honom ,,, Jag sa att alla människor har ett värde och det är mitt rättesnöre ,,

ALLAS LIKA VÄRDE!!

Och än idag är jag ledsen att jag inte vågade säga nått till biträdet men jag är stolt att jag gjorde hans sista stund trygg och att jag inte använde handskar.......................................................